2010 Barbera d'Alba Vigneti Cerreto

Ett av Systembolagets novembersläpp var Roberto Voerzio's Barbera d'Alba Vigneti Cerreto. Voerzio är ett respekterat namn och framgångsrik producent i Italien. Flera av Voerzio's Barolo viner nosar på 100 poängsnivån. Detta är dock ett vin några snäpp under men som ändå verkar intressant. Druvan är  barbera, alkoholhalt på 14% enligt etiketten på flaskan, SB säger 14,5% på deras hemsidan.

Färgen är mörkröd och i glaset lyser vinet med sin klarhet.  Doften är hyfsat träffande med tobak, lite mörka bär, skogsmylla och choklad.

I munnen händer något märkligt. Jag ser nog ut som 70 000 tyskar gjorde för några veckor sedan när Sverige precis hade stänkt in 4-4 på Olympiastadion i Berlin. Jag bara gapar och undrar vad som händer? Ingen hetta eller kraft, ingen smak, jo vänta lite lingon är där. Den lilla, lilla alkoholhetta som visade sig efter ett tag tycks dödar allt i sin väg. Ingenting i detta vinet kan stå emot. Allt bara dör omedelbart. Vart katten tog all frukt vägen? Finns det någon eftersmak alls? Helt dött för 236 kr/flaskan.

Jag har aldrig druckit ett vin för 230 kr som visat sig vara en sådan besvikelse som detta. För ett tag sedan drack jag en annan Barbera d'Alba från Vietti som fullständigt pulvriserar detta vin. Ingen teknisk knockout utan en direktträff som får motståndaren att avstår från räkning och bara ger upp och krypa hem efter bästa förmåga.

Nej Roberto Voerzio, bättre kan du. Ej godkänt.

Efter några timmar finner jag lite körsbär också. Men det är ju inte precis unikt att man efter ett tag finner nya smaker i ett vin. Det som gör mig så irriterad är att detta vin från början inte är gjort för att lagras. Det skall drickas och avnjutas här och nu. Vill jag köpa ett vin att lagra tar jag ett steg upp och köper Barbaresco eller Barolo.